skargardsliv.blogg.se

Har ägnat ca 3 timmar idag och 300 liter jord åt att fixa till i trädgården. Smultronplantorna växte hejvilt tillsammans med blomster (ogräs?) i landet och penséerna höll på att ramla ur krukorna för att de växt så mycket(man tycker man lämnar gott med mellanrum när man planterar dom, men med värme och regn medan vi var på semester så exploderade dom). Men lite bättre fason fick jag på det iaf :). Före har slyn tagit över odlingslådorna som jag satt ut... Och efter... :)

Jag hade tänkt att jag skulle blogga lite under semestern, men jag tog semester även från det :). Bjuder på bildregn från våra 9 fantastiska dagar. Låg på stranden hela dagarna och lapade sol. Hade ca 3 km promenad till Lidl och Mercado (typ Ica Maxi), så vi tog dagligen promenad dit och köpte lunch. Åt ute på kvällarna, frukost+middag ingick men maten på hotellet var verkligen värdelös. Inte ens en riktig måltid gick det att få ihop. Tyskarna tar ju över alla resmål vare sig man är i Spanien el Grekland så all mat anpassas ju efter dom. Vad sägs om pommes, en fiskbit av nått slag, köttbullar, pasta och tomatsås? Mums va! Icke! Vi åkte till drakgrottorna och gick 1,2 km ned under jorden. Längst ner stod bänkar uppradade att sitta på vid ett vattendrag, och så släcktes grottan ned nästan helt och in kom en upplyst roddbåt med två violinister, en cellist och en pianist ombord som spelade klassisk musik för oss. Mycket vackert och häftig upplevelse. Vi komponerade egna frozen yoghurts som blev himmelskt goda och njöt ännu mer av solen. Drack en Banana Manhattan och Manhattan tuttifrutti. Och sista dagen avrundade vi med en mini golf runda där jag vann med hela 12 slag. Mycket nöjd! :) Summa summarum - En alldeles fantastisk och härlig resa som jag njutit av varenda sekund. Men nu är vi tillbaka i Sverige igen och rullar in på gården om 500 meter. :)

Hittills har vi hunnit med att promenera runt och lärt känna vårt område, samt legat på stranden och ätit jordgubbar... mycket god start på denna semester vill jag säga :). Och den sista bilden är tillägnad dig Lena :)

Tar tillvara på morgonen och intar frukosten utomhus.

Det här ögonblicket har jag längtat efter hela långa veckan. Att få slå mig ned med en god bok i gäststugan och bara vara... att det dessutom smattrar utanför av regn sänker ju inte mysfaktorn direkt :). Äntligen är du här kära helg!

Morgonens pyssel blev en julfin krans till dörren :). Välkomna!

Fick sån lust att köpa lite julpynt idag, jag som aldrig varit nå för att julpynta, men i år har jag plötsligt fått lust och jag kan bara se en förklaring - jag har hittat ett hem jag verkligen trivs i. Har köpt min första julblomma, en vit hyacint. Har alltid(fördomsfullt) trott att julblommor kostar en hel del men fick det motbevisat idag när jag väl kikade att det inte gjorde det. Blev återigen påmind om hur härligt det är att kunna kliva ut på baksidan och plocka naturmaterial att pynta med. Lite guldspray så var kotten piffad :)

Igår provade jag att "springa" milen på crosstrainern på gymmet för första gången. Målet i förväg var uppsatt till att klara det på 55 min. Milen nåddes vid 43 min och det var en enorm boost och kick! Endorfinerna sprudlade runt i kroppen efteråt! 💨 Nu är jag ledig i två dagar och inledde min dag med att ta en sovmorgon, och därefter ställa mig ute vid min energikälla och fylla på kropp och själ.

Medan jag var på jobbet idag så tapetserade P om köket. Vi valde en tapet som ser ut som gamla träplankor och det var verkligen en vild chansning. P litar blint på mig när det gäller inredning så när jag visade tapeten(jag hade förspanat på den) så sa han ja på en gång medan jag själv tänkte - antingen blir det väldigt snyggt och fräscht, eller så ser det ut som kaka på kaka iom att vi har stående träpanel på halva väggen. Men det var ju såklart inget jag sa till honom utan jag verkade säker på vårt val ;). Förra helgen såg vårat kök ut såhär Medan P bakade scones till frukost på morgonen så rev jag tapet så att P skulle kunna spackla och slipa under veckan och enbart kunna fokusera på att få upp nya tapeten idag. Och innan tapetrivningen var tapeten svart. Jag kan säga såhär - när jag kom hem och såg mitt nya kök(ja det blev verkligen ett helt nytt kök när allt var på plats, dvs både tapet, nya gardiner, ny löpare, nya kökshanddukar och små fix) så gjorde jag både glädjetjut och glädjedans(det är sant! Jag dansade runt och tjöt som ett litet barn som precis fått en resa till Disneyland i present) ;). Sååå nöjd med slutresultatet, tapeten blev verkligen en fullträff och jag kunde känna mig trygg i vårat val :). Inte förrän då vågade jag säga till P att jag varit fundersam på om det verkligen skulle bli bra :). Här kommer resultatet iaf! Det enda som jag är sugen på att ändra är att skaffa en bänkskiva i grått. Vi får se hur det blir med den saken. I övrigt - jättenöjd!! :)

Man kan aldrig ha för mycket ljus, det är min filosofi. Så därför fick två ljusstakar följa med hem från en loppis idag samt två nya ljuslyktor från A&H. Ville kolla hur mkt ljus ljuslyktorna släppte igenom innan vi köper på oss fler (de kostar bara 10:- st), men jag blev väldigt förtjusta i dom så i morgon köper vi fler 😊. Det resulterade i ett nytt arrangemang på ljusbrickan.

En bild säger mer än tusen ord...🍵 Bestämde mig redan i början på veckan när jag kände att den skulle bli tuff att jag skulle unna mig dels en ny morgonrock att mysa runt i här hemma, samt nytt lösviktste... det blev två stycken nya sorter närmare bestämt innan jag lämnade "Ombonat" där jag köpte teerna. Butiksbiträdet där frågade om jag fortfarande var kvar på K och om jag var chef där nu(hon jobbade på Vero Moda tidigare så därför känner man igen varandra lite). Svaret vet ni ju redan. Hon påpekade att vår butik är svår till "formen" eftersom vi är som en tårtbit och så hörnet på slutet med barnavd. Så avslutar hon med "Du gör det bra där". Tänk så fint det värmer när någon utifrån, som bara är in som kund men ändå vet hur det är att jobba med varuvisning, säger att man gör det bra som får ihop allt. Hon gav mig en fin start på helgen. Jag tar helg med detta i minne.

Borde nog döpa om denna blogg till resedagboken, det tycks endast vara när vi är bortrest som jag uppdaterar. Kan bjuda på lite bilder sen sist iaf. Jag har kommit igång med träningen igen och det känns oerhört bra. Efter ett besök hos massören i fredags fick jag fint formbesked att mina ryggmuskler som jag haft problem med hela våren tycks nu jobba av sig själva igen tack vare träningen. Jag firade det med en löprunda och även den kändes riktigt bra. Peppade om något! :) Bilden ovan är från dagens gympass, är nöjd med vad jag åstadkommit hittills med min kropp på 5 månader och känner mig väldigt peppad att hålla i träningen 3 dagar/veckan. Vi har monterat in en riktig köksfläkt idag istället för vår gamla med kolfilter, vilken skillnad att laga mat med en välfungerande fläkt! Avrundade denna kväll med en "Lennart", ni får googla för innehåll, god var den iaf :).

Njuter allt jag kan de sista dagarna. Att de är kyla som väntar på en hemma är inget jag vill tänka på nu.

Vi tog bilen till vad som skulle vara sandstranden imorse. Det var en stenstrand med en halvmeters remsa med sand. Eftersom vi då kände att vi lika gärna skulle kunna åka hem och lägga oss på vår strand gratis ist för att betala för solsäng för samma typ av strand så åkte vi rakt över hela ön till Potami vattenfallen. När jag ser vattenfall på tex filmer eller någon urdålig reklam för schampo(tror det var Respons som körde med sån ett tag), så har jag alltid tänkt att någon gång vill jag också få uppleva ett äkta vattenfall. Här kommer ett kollage från våran fantastiska utflykt, och just nu tror jag vi struntar i att återvända till Sverige ;).

Idag tog vi bilen och styrde kosan mot Samos. Det småduggade men inte så att det kändes värt att ta fram paraplyet(jag hade packat med det eftersom vi före avresa sett att det skulle regna nån dag), så vi strosade runt där i regnet. Men Samos som stad kändes inte som något sevärt ställe. Kan inte säga att duggregnet påverkade omdömet, utan affärerna var inget å ha (antingen dollarstore krimskrams eller märkes boutique), inget mysigt fik som man fick lust att slå sig ned vid heller under regnet(regn som brukar vara det ultimata fikavädret annars). Nej, platt fall med Samos. Hade förväntat mig lite mera Rethymnon stuk med lite mer kända märkeskedjor som tex Zara, eller mysiga krimskrams butiker/smyckesbutiker åtminstone, inget allt eller inget. Våran räser har ni här ;) Imorgon ska vi ta oss iväg till vad som sägs ska vara en väldigt fin sandstrand (vi har bara stenstrand nedanför oss), så förhoppningsvis blir det en positiv upplevelse iaf :). Vi bor 3 km avsides så det blir tyvärr inte att man småstrosar hela tiden som vi gjorde på Fuerteventura iom att vi har mkt nedförs-/uppförsbacke. Så man blir tyvärr lätt uttråkad om kvällarna. Känns som att vi vart här i en vecka redan fast det bara gått tre dagar. Men vi ska fortsätta att njuta av våra dagar som är kvar :). Avrundar med utsikten från min löprunda som jag fick till idag.

Idag har det varit ytterligare en dag i paradiset... vi har inte sett någon termometer men yr säger 25 grader och kroppen säger varmt som bara den och svetten bara rinner när man är ute och går. Jag har dock ruskigt ont i ena foten (från fotvalvet och ned till hälen). Började igår efter att vi promenerat, trodde något ben hamnat snett i foten för jag har känt samma symptom förut någon gång och då har det till slut klickat till med nån benbit och foten har hamnat rätt igen. Nu har vi försökt med att både massera det till rätta alternativt gå det till rätta men inget har funkat. Imorgon ska det regna så vi har hyrt bil. Via Apollos samarbete med en uthyrningsfirma skulle det kosta 48 euro för ett dygn vilket vi tyckte kändes lite dyrt. Så vi kollade själv med en annan firma och eftersom det är slutet av säsongen så ska vi få hyra i två dygn för 55 euro(försäkring och allt ingår även där). Mycket bättre deal tycker vi :). Bjuder på ett bildcollage från idag som avrundning.

Vilken hälsoboost för kropp och själ denna resa är ♥. Promenad på typ 13 km(med mycket skratt), 10 längder i poolen och nu blir det lite lunch och poolhäng. Livet är på topp!

Vi hade så pass bra väder under flygningen igår att den kortades ned och bara tog 3 tim och 10 min. Kändes som att vi var nere på ett nafs. Vi checkade in och gick ned till poolbaren där jag tog en grekisk sallad och P en toast. Nu sitter jag på balkongen endast iförd ett linne (hur underbart är det inte att kunna vara klädd så lite?!), och njuter av solens uppgång, kl är 07:49 här. Njuta, njuta, njuta är vad jag ska göra på denna resa 💋

En linslus och en som helst inte vill vara med på bild 😉 Stämningen i bilen är på topp iaf 👍

Pågår och imorgon kl 15:15 lyfter vi om allt går som det ska :)

Under den gångna veckan har jag varit helt slut efter jobbet. P har fått stått för matlagningen nästan varje dag och pysslat om mig om kvällarna. Så idag ville jag passa på att ge tillbaka lite. Städade huset skinande rent, lade fram myskläder på sängen åt honom och köpte senaste Bilsport. Sen tog jag mig ut på en runda som blev 4 km lång. Har gjort så två gånger nu att jag har börjat springa mot stan ett tag innan P slutar, så får han plocka upp mig där han möter mig. Förra gången hann jag 6 km så jag kom iväg lite sent idag iom städningen för jag hade tänkt hinna kring 6 km idag med. Härligt väder hade jag under rundan iaf :). När jag kom hem tog jag en lång varm dusch, fixade pedikyr och manikyr m.m. Har inte känt mig "klockren" en enda dag denna vecka utan vad jag än har tagit på mig/sminkat mig/försökt fixat håret så har det inte känts riktigt rätt. Så nu ville jag göra en kroppsrenovering ;). Efter det gick jag ut och njöt lite till av det underbara vädret. Man får verkligen passa på och ta tillvara på dagar som dessa för den här veckan har mest bara regnat bort. Ett litet kollage från denna fina september kväll. Sen gick jag in och fixade middag åt oss. Smördegsplattor med philadelphiaost, stekta champinjoner, lufttorkad skinka och diverse grönsaker på. Till efterrätt blir det nu kladdkaka :). Väldigt längesen vi åt det så nu ska det bli gott. Fredagslyx! Önskar er en skön helg! (Och vi kom vid middagen fram till att vi om en vecka kommer fira in semestern vid den här tiden. Kändes inte alls dumt å tänka på ;).

Känslan när man klarar ett uppsatt mål är enormt upplyftande. Jag hade som mål att klara av att springa 1 mil innan oktober är slut. Idag är det 18 september och jag har precis nått min mållinje. Vilken fantastisk känsla. Och det allra bästa med det hela, är att jag inte sprang så jag avslutade med kräkkänslor och tanken att jag aldrig mer vill springa en kilometer till. Utan jag gjorde det i ett alldeles lagomt tempo så att jag tom skulle kunna tänka mig att springa redan imorgon igen (men kanske inte en mil då, men ni förstår vart jag vill komma). Jag nådde mitt mål - och jag gjorde det med ren och skär GLÄDJE. Inte av illvilja, envishet eller tjurighet. Utan för att jag kände att jag KAN, helt och hållet utan "påverkan" av något. Allt detta medan jag pratade med Elin i telefonen (vi har ju våran promenad-telefontid en gång i veckan, då vi promenerar på varsitt håll medan vi pratar med varandra), och jag tog det steget längre idag genom att jogga under hela samtalet. Tror att det bidrog mkt till att det gick så lätt att springa, för jag hade ju sällskap "med" mig hela tiden. Dessutom är det otroligt peppande när man jublar i telefonen till den andre över att man nått sitt mål och får höra att den personen är grymt stolt över en. Det värmer. Jag avslutar med en bild tagen ikväll. Så otroligt vackert i verkligheten men det går ju tyvärr aldrig att fånga de riktiga färgerna på bild.

Älskar kontrasten när jag kommer hem från en lång arbetsdag i butiksmiljö och möts av ett hav i full storm och vågor som lever sitt eget liv. Hej hösten! 🍃🌊🍁

Inledde dagen med att måla insidan på fönsterfodren, så NU är iaf all målning klar (alltid när jag sagt att den varit klar så har P kommit med något tillägg på något som ska målas). Efter det tog jag mig ut på en löprunda. Blev lite less över att jag även denna gång var tvungen att gå små sträckor emellanåt för att jag inte orkade hela tiden. Känns ibland som att jag andas genom ett sugrör, nu efter förkylningen har det blivit så och jag trilskas fortfarande med hosta även om den avtar mer och mer. Men så sänkte jag tempot på löpningen och vips så orkade jag resterande kilometrarna hem. Tänk att en sån liten grej som tempo är avgörande för att orka hela vägen. Blev genast lite gladare då eftersom det betyder att jag inte tappat en massa pga utebliven löpning under förkylningen och enbart promenader. Jag hade bara lite för bråttom :). Kort efter att jag kom hem från min löprunda dök mamma och pappa upp. Jag är förresten SÅ NÖJD över att jag tog mig ut på löprundan precis som jag hade planerat(tänkte att kommer dom medan jag är ute och springer, ja då gör dom det och då får dom vänta på mig helt enkelt), istället för att avstå löpningen och sitta hemma och invänta att dom ska komma någon gång. Det vore typiskt mig tidigare att åsidosätta mina planer för att det dyker upp annat. Nu satte jag mig själv och löpningen först, och det kändes så bra! Jag hann ändå sitta ned på trappen i 5 min innan de anlände ;). Iaf så tog mamma och jag och plockade nypon att rosta i ugnen och senare kunna göra nyponsoppa på, medan pappa och Patrik inspekterade huset :). Mamma hade med sig fläskfilegryta, väldigt god sådan.

Har för min del inneburit: Började med att fortfarande vara förkyld, och än är jag inte helt kvitt hostan men nästan.

Efter 3, 5månad har det här... Förvandlats till det här(hah, inser precis i denna sekund att det ser precis ut som på en typisk "före/efter bild" då vädret är grått och dassigt på första bilden och sen blå himmel och solsken på den andra) :) Och vår altan på baksidan har fått sig en uppfräschning dessutom... Golvet har oljats, räcket, utemöblerna och trapporna målats och så även altandörren... Nästa sommar blir det lite mer pyssel på den för en mer ombonad känsla så vi kan börja använda den mer, utsikten därifrån är alldeles för ljuv för att inte låta sig njutas av :) Vi är jättenöjda med slutresultatet. Så obeskrivligt skönt att detta stora projekt med fasad- och fönsterbyte är gjort. Nästa sommar ska taket målas svart, det blir pricken över i.

Vi fick besök ikväll av mamma och pappa, och hjärtegrynen så klart. Men när pappa burit in Lizen insåg han att hon helt plötsligt inte ser någonting.. alls. Från väldigt dålig syn till ingen alls. Något vi givetvis inte kan låta henne leva med. Jag har redan gråtit och mer lär det bli. Älskade lilla hjärta. Jag har följt dig sen 8 v ålder och nu är du 14, 5 år. Vi som ska vara hundvakt i helgen åt dom. Det kommer skära så enormt å se hur pass dålig hon är. Och det lär väl bli sista ggn vi får ha båda hos oss. Nu kan jag inte skriva mer för det bränner i ögonen och tårarna rinner. Jag älskar dig så innerligt!

Hej hopp! Har ni gett upp mig här inne? Jag klandrar er inte i så fall, jag hade själv slutat kika in med den dåliga uppdateringen som råder. Jag har tänkt några gånger att jag ska skriva av mig lite, men i slutändan så blir det aldrig av ändå(och en liten orsak blir jag påmind om redan nu, min gamla dator är så fruktansvärt seg att försöka använda att jag blir bara irriterad av att försöka använda den, samtidigt som surfplattan inte hinner med i min takt när jag skriver så jag vill helst inte använda den till att försöka skriva inlägg med för då blir det bara felval av ord när den inte hinner med i min takt utan väljer andra ord av de bokstäver den hinner uppfatta att jag skriver). Jag tror jag går igenom en livkris just nu. Åtminstone kan jag dra den slutsatsen av alla tankar som dyker upp i mitt huvud allt som oftast på sistone. Jag blir arg för att jag aldrig kan ge mig själv tid och energi att helhjärtat försöka uppnå mål. I detta fall syftar jag på träningen. Jag har aldrig pressat mig själv extra hårt för att bevisa att jag kan mer än vad jag tror. Jag lägger av och tycker att jag inte klarar mer när jag är ute och springer, istället för att sakta försöka pina igenom med att åtminstone jogga i lugnare tempo och försöka hitta in i andra andningen istället och komma igen. Jag klarar av att cykla över 7 km men jag klarar inte ens av att springa i 2 km. Känns som att jag inte får ihop den ekvationen. Jag önskar att jag kunde bestämma mig för att verkligen nå ett mål och tro på mig själv men istället blir det att jag tänker att jag inte kan. Hur kommer det sig att alla andra kan då och inte jag?! För att dom tror på sig själv och sin kapacitet! Enkel matematik. När det kommer till jobbet så VET jag att jag KAN det. Men när det kommer till att tro på mig själv som person, så fallerar jag. Jag hatar att det är så. Och inte blir det bättre av att jag sitter och skriver detta med pms och allt. Hej känslovrak liksom!! Något mer som cirkulerar i mitt huvud är tanken på att jag inte kommer våga skaffa barn till denna värld. Tycker den ger tydliga tecken på att gå allt mer utför och inte kan jag sätta någon till världen med den tanken inte. Jag blir mörkrädd över allt som sänds på nyheterna så jag har slutat att kolla på det. Blir bara deprimerad av allt elände, inbördes krig, osämjor, konflikter, kärnvapen, you name it... Samtidigt som jag bara har ett liv och det finns ändå ingen utväg ifrån det mer än döden så man lika gärna kan fylla livet med lycka så blir jag olycklig i tanken av allt som händer runt om i världen. Så sent som imorse vid hotellfrukosten satt vi 8 personer och diskuterade hur häftigt det var förut när internet uppfanns, mobiltelefonen etc. Idag går det bara utför iom att folk bara blir girigare och girigare. Det enda som folk försöker uppfinna nu är hur man ska lyckas utplåna alla andra först. En till tanke som slog mig i bilen idag på vägen hem handlar om bröllop då jag har en bekant som gifter sig just idag samt att vi åt lunch på Bite line och i lokalen brevid pågick en möhippa. Och det slog mig att om jag någonsin får gifta mig så kommer jag inte att få någon möhippa, mina närmsta vänner känner ju inte ens varandra. Och inte bor någon av dom i stan heller. Jag skulle inte ens önska mig en möhippa med utklädnad och dyligt, utan bara en mysig kväll med gott att äta och dricka och helt enkelt fira in att jag ska få bli brud. Jag inser att det låter rätt tragiskt med alla mina tankar. Men det är dessa som snurrar runt i mitt huvud. "I just can´t get you out of my head".... Over and out for now.

Jag grät igår när jag lade mig. Och jag har gråtit nu. Vi har vinkat av familjen Stråmo / Larsson och det gör så oerhört ont i mig att inte ha riktigt nära vänner nära. Sådana man kan surra bort kvällen med och känna när jag lägger mig att jag har sån himla tur som får ha de nära. Jag har torkat tårarna nu och dagen kommer bli bättre. Jag var bara tvungen att få det sagt.

Just nu mår jag enormt bra. Semestern startade fantastiskt bra i stugan med solsken, positiv energi, och umgänge med familjen. Jag köpte min farmors cykel som är som ny trots sina typ 8 år på nacken iom att hon knappt cyklat på den så nu susar jag fram. Cykling har verkligen blivit en favorit i motionsform för mig. Så iom att jag köpte cykel kunde mamma, pappa och jag cykla på både loppis och auktion(P hade inte anlänt till stugan ännu då), en väldigt mysig utflykt. Jag fick även åka vattenskidor och kom upp på första försöket (lärde mig förra sommaren och det tog ett tag) så jag var så otroligt nöjd med mig själv. En otroligt härlig och välbehövlig helg var det för oss. Vi kom hem och tvättade och styrde kosan mot Sthlm/Ekerö där vi i skrivande stund befinner oss. Vi kom fram igår kväll. Jag har redan börjat morgonen med en löprunda här ute i det underbara vädret så nu är det snart dags för frukost och sen ska vi ta bussen in till stan, strosa i gamla stan och ta båten över till Djurgården. Jag och P har verkligen blivit som nykära nu när semestern kommit och jag skulle bara vilja kunna stoppa tiden och få njuta länge. Det är det här som ÄR livet. Kvalitetstid! ♥